Negativ tillväxt slår mot landets kommuner
Länken ovan går till ett inslag om det ekonomiska läget där nu också finansminister Anders Borg ger besked om att vi går mot betydligt sämre tider. Jag har väldigt mycket att säga om hur den här regeringen hanterar, dvs inte hanterar, den kris som vi nu verkar gå emot. Jag ska dock inte fördjupa mig kring det den här gången utan istället ge några korta analyser kring det ekonomiska läget i kommunen till följd av läget.
Under 2007 startades analysarbetet av kommunens ekonomi, syftet med det arbetet var att skapa långsiktigt goda ekonomiska förutsättningar i Kalmar kommun. Vi hade inte de marginaler som man behöver ha inför sämre tider och oförutsedda händelser. En del av analysen gjordes av experter från Sverige kommuner och landsting, andra analyser gjordes av oss själva och våra egna tjänstemän. Med detta som grund tog ett i princip enigt komunfullmäktige ett inriktningsbeslut om "Budget i Balans" under december månad 2007. Hela beslutet bekräftades sedan när budgeten för de tre kommande åren togs i juni 2008.
Beslutet innehöll flera delar:
* Ett omställningspaket på 50 miljoner som förvaltningarna skulle kunna använda sig av för att exempelvis ge en medarbetare förtida pension, motkravet var att tjänsten inte skulle återbesättas. Hittills har 59 medarbetare slutat på kommunen med hjälp av omställningspaketet. I huvudsak har det handlat om personal inom barn- och ungdomsförvalltningen.
* En sänkning av ramarna till alla förvaltningar med två procent vilket motsvarar 50 miljoner kronor.
* Förskjutning av investeringar, försäljningar eller slopade investeringar som motsvarar 25 miljoner kronor.
Med detta som grund hade vi en budget som de kommande tre åren visade på cirka 100 miljoner i överskott per år. Detta motsvarar cirka fyra procent av hela budgeten och var en verkligt god marginal för en kommun.
Dessa siffror höll i sig fram till i oktober i år då lågkonjunkturen och finansoron spred sig över världen med en kuslig hastighet. På bara några veckor har läget kraftigt försämrats. Bostadsbyggandet avstannar, arbetslösheten stiger och prognoserna för skatteintäkterna skrivs ned kraftigt.
Det innebär att Kalmar precis som landets alla andra kommuner helt plötsligt står inför en helt ny situation, det trygga överskott som fanns för några veckor sedan är i princip borta och vi måste nu fundera på åtgärder som säkrar den kommunala ekonomin samtidigt som vi måste försöka dra vårt strå till stacken för att hålla liv i konjunkturen i vår del av landet. Inte så enkelt. Rent ekonomiskt skulle det exempelvis vara klokt att strypa alla investeringar på cirka en miljard de kommande tre åren men vad händer då med konjunkturen i regionen?
Jag är övertygad om att det efter regn kommer en del sol men just nu är det väldigt mörka moln när det gäller det ekonomiska läget. Precis som tidigare kommer jag försöka hitta en linje som innebär att vi med bredast möjliga politiska majoritet försöker hitta lösningar i tider av verklig ekonomisk kris. För det är faktiskt det vi just nu upplever.
Jag tycker ni gör ett bra jobb i Kalmar. Det handlar nog om, precis som du skriver, att försöka parera detta läge så gott det går.
RN
Naturligtvis måste JP underförstått skuldbelägga regeringen för Kalmars katastrofala ekonomi- annars hade han inte behövt kommentera regeringen innan han kom in på den ekonomiska situationen för Kalmar.
Vad jag tycker medborgarna i Kalmar ska fråga majoriteten är varför man inte tidigare genomfört alla dessa åtgärder, för kommunen har år efter år haft en ansträngd ekonomi som majoriteten blundat för. Att påstå något annat är ren och skär historierevisionism.
Johan, var lite statsmannalik och ta ditt ansvar som ledare för det parti som suttit vid makten i Kalmar sedan 1994, och sluta skyll på regeringen.
Hej Rojas och Magnus!
Men käre Magnus. Jag tycker jag var väldigt hovsam när det gäller regeringens politik. Ett av de första beslut som man tog var att frysa statsbidragen till kommuner och landsting. Sedan tog man beslut om att driva ut folk från A-kassan, hittills har en halv miljon lämnat, efter det beslut om att förändra sjukförsäkringen, efter det beslut som innebär kommunal medfinansiering av vägar och järnvägar, snart också flygplatser. Samtidigt sänker man skatterna på ett sätt som innebär att staten riskerar underskott.
Kom inte och snacka om att den här regeringens politik inte slår stenhårt mot kommunerna.
Jag har under min tid som kommunalråd medverkat i att ta beslut som innebär att vi brett över blockgränserna är överens om budget i balans.
Det jag nu är bekymrad över är att detta kanske inte räcker. Dels på grund av lågkonjunkturen men också på grund av att vi har en regering som hellre sänker skatter än satsar på skola, vård och omsorg.
Johan Persson
En budget i balans!
I november 2007 undertecknade kommunchefen Roland Karlsson ett dokument med rubriken Budget i balans. Verket vill ge intryck av att kommunledningen nu tog tag i problemet med att se till att utgifterna inte skall överstiga inkomsterna. Initiativet har rosats av samtliga kommunpolitiker men när man granskar verket får man ett intryck av vilsenhet och tvehågsenhet ja rentutav okunnighet.
Hela verket präglas av intrycket att den ekonomiska styrningen och verksamhetsstyrningen har varit undermålig under lång tid och fortfarande är det samt att man inom kommunen delegerat uppgifter till nivåer som ej haft kompetens för sin uppgift. Vidare tyder skrivningar i dokumentet på att efterlevnaden av bestämmelser och regler varit synnerligen bristfällig. Detta visar entydigt på stora brister i styrningen av verksamheten. Skrivningarna tyder också på att kunskapen om hur man genomför ett relevant budgetarbete i en anslagsfinansierad verksamhet är synnerligen vag.
Jag vill här ge några få exempel tagna ur kommunens “Principer för ekonomistyrning”. Där står bland annat:”Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens omfattning.”
Man kan undra över varför denna självklarhet för en anslagsfinansierad verksamhet poängteras som om denna princip varit okänd tidigare. Svaret får man när man läser följande:”- nya projekt får inte startas utan att det finns ett dokumenterat behov och ska efter en prioritering beslutas politiskt.”
Tydligen har det varit mer regel än undantag att projekt startats utan att utreda behovet och kostnaderna samt utan beslut och prioritering på den politiska nivån. Kan man här ana ett tjänstemannavälde som man nu vill komma tillrätta med?
Vidare anges principen:- eventuella försäljningar ska vara långsiktigt goda affärer för kommunen och inkomsterna ska användas för återinvesteringar”. Hur rimmar det med försäljningen av tomtmarken till Fanerdun? Har intäkten ca 24 mkr återinvesterats och i så fall var? Och hur rimmar angiven princip med att kommunen ”fått tillbaka” en del av tomtmarken som betalning för utebliven lokalhyra. Denna tomtmark måste ju omvandlas i reda pengar för att tillföras kommunens industrifastighetsbolag.
Skriften ”Budget i balans” utgör en nedteckning av rena självklarheter för de av oss som haft tillfälle att under lång tid arbeta med styrning av anslagsfinansierade verksamheter. Det är inget gott tecken för kommunens förmåga att hantera sin verksamhet att man i november 2007 finner sig tvingade att ge ut denna skrift.
De principer som anges är rätta och ändamålsenliga men hur kommer det sig att man först inför budgetåret 2008 känner att man bör börja tillämpa dem. Effektiviteten i den kommunala organisationen kan starkt ifrågasättas. Det kan ta lång tid att vända kommunskutan till rätt kurs.
Bjarne Ritzén
Hej Bjarne!
Jag har aldrig stuckit under stol med att Kalmar kommun haft för små marginaler historiskt sett. Det är mot den bakgrunden jag har arbetat tämligen intensivt med besparingar och åtgärder för att nå en budget i balans. Vi har exempelvis lagt ut besparingar på 50 miljoner i verksamheten. Vi har skjutit eller tagit bort investeringar. Fram till för någon månad sedan hade vi årliga budgeterade överskott på omkring hundra miljoner vilket får betraktas som ganska hyggligt. Det är en större buffert än många andra kommuner.
Nu har förutsättningarna förändrats på väldigt kort tid, det är inte kommunens förvaltningar som orsakat förändringarna. Man har verkligen varit duktiga på att hålla budget och arbetat hårt med att ta hem besparingar. Det är istället lågkonjunkturen och prognoser om nio procent arbetslöshet som helt ställer saker och ting på ända. Att vi sedan har en regering som lägger ytterligare sten på bördan underlättar inte heller.
Jag förstår om Bjarne tycker det är jobbigt att nu se effekterna av marknadskrafternas totala kollaps (finanskrisen) och den borgerliga regeringens politik (bla frysta statsbidrag).
Så ser emellertid sanningen ut och det är kommuninvånarna i Kalmar och landets övriga kommuner som får ta smällen.
JP
Vad är detta för debattörer? Det här är ju spiken i kistan på regeringen. Var det inte Reinfledt som lovade satsa rejält på skolan och omsorgen om han vann. Vad hände sedan? Ja, det blev sänkta skatter och rena stålbadet för kommunerna och landstingen. Det är inte direkt några nya moderater utan snarare samma gamla moderater. Nu stiger dessutom arbetslösheten och staten går mot underskott. Känns inte det igen???????? Sen fick Persson städa upp.
Anders Nilsson
Bäste JP!
Naturligtvis har kommunens förvaltningar, lika litet som den sittande Regeringen, förorsakat de världsekonomiska läget som råder i dag. Det var heller inte det som min kommentar avsåg utan min kommentar gällde innehållet i verket "Budget i balans" och hur man kan tolka och värdera detta som styrinstrument för en fungerande kommunförvaltning. Min uppfattning i den frågan tänker jag inte upprepa.
Jag anser även att Du JP inte har en aning om min uppfattning om det världsekonomiska läget och därför borde avhålla Dig från att kommentera vad Du tror att jag tycker. Däremot vore det intressant att höra Dina kommentarer om vad jag sagt om innehållet i "Budget i balans". Detta var nämligen min avsikt med mitt inlägg.
Om Du JP önskar diskutera det världsekonomiska läget står jag gärna till tjänst.
Bäste JP!
Naturligtvis har kommunens förvaltningar, lika litet som den sittande Regeringen, förorsakat de världsekonomiska läget som råder i dag. Det var heller inte det som min kommentar avsåg utan den gällde innehållet i verket "Budget i balans" och hur man kan tolka och värdera detta som styrinstrument för en fungerande kommunförvaltning. Min uppfattning i den frågan tänker jag inte upprepa.
Jag anser även att Du JP inte har en aning om min uppfattning om det världsekonomiska läget och därför borde avhålla Dig från att kommentera vad Du tror att jag tycker. Däremot vore det intressant att höra Dina kommentarer om vad jag sagt om innehållet i "Budget i balans". Detta var nämligen min avsikt med mitt inlägg.
Om Du JP önskar diskutera det världsekonomiska läget står jag gärna till tjänst.
Hej Bjarne!
Nej. det är klart att du inte är så intresserad av att diskutera marknadskrafternas totala sammanbrott eller regeringens totala ovilja att satsa på skola, vård och omsorg.
När det gäller skrivningarna i Budget i Balans så är de tämligen kloka. Att det finns formuleringar om att ekonomin är överordnat annat är väl bra. Att det inte har varit så historiskt har jag beklagat många gånger och det var ju också anledningen till att vi behövde dra igång arbetet. Ett arbete som innebar att vi över blockgränserna enades om att minska kommunens kostnader med totalt 75 miljoner. Det arbetet pågår och går väldigt bra.
Problemet just nu är lågkonjunkturen och regeringen. Det här är ju också något som slår blint även i borgerligt styrda kommuner.
JP
Som exempel kan skolmaten nämnas, när index uprättades den senast ? För närvarande verkar kostnaden vara mer än till en normal fika kassa.
Enligt JP tillfördes 1,5 milijoner med det talades inte om hur många munar som skall mätas av den redan skala kassan. Inte hellre presenterades den nya kostnaden för en skolmåltid.
Hej
Ett kort svar om skolmaten.
Ansvaret för skolmaten är en fråga för barn och ungdomsnämnden. De får sina medel anvisade i klump av kommunfullmäktige. De fördelar sedan ut medel i en internbudget.
Efter att en utredning, beställd av nämndens ordförande, visade det sig att det på en del kök inte kunde garanteras att man nådde upp till den nivå som vi kräver. För att säkerställa att alla barn får den kvalité på skolmaten som vi alla har rätt att kräva kommer nämnden att få ett extra anslag under 2009. Under tiden får man se över organisationen och se till att den är optimal. Det är inte okej att det ser olika ut med exempelvis nivån näringsinnehåll beroende på vilken skola man går i.
En av paradoxerna i detta är att vi i Kalmar kommun har ett samarbete kring upphandlingar med andra kommuner. Det gör att vi pressar våra kostnader i större upphandlingar. När vi lyckas med detta så sjunker den redovisade kostnaden vilket då kan tolkas som att vi satsar mindre på skolmaten.
Med detta vill jag säga att världen sällan är så svart eller vit som den ibland kan framstå.
Hälsar
Johan Persson
Johan person din första analys är felprorirering av ungdomsförvaltningen ? Din andra åsikt är att vissa kök inte håller måttet för den tilldelad budget ?
Kan inte hellre fårstå din utläggning kring central upphandling.
Det man kan förvänta sig är vad satsar kommunen på skolmåltider en presentation i kronor och ören.
Ja Du Johan Persson. Hur mycket bättre hade det inte varit med en kommunistisk/socialdemokratisk regering vid detta marknadskrafternas totala sammanbrott. Då hade allt varit förklarat och löst.
När det gäller Budget i balans kan jag bara konstatera att den kommunala förvaltningen inte är speciellt effektiv vilket innebär att skattemedel förslösas i onödan. Varför inte komma ned på jorden och agera som en vuxen människa. Och varför inte kommentera mina uppfattningar om "Budget i balans"?
Om jag har helt fel så skulle Du väl ändå kunna besvära Dig om att säga så och motivera varför jag har fel.
Vänligen
Jösses Johan, kursen på Bommersvik i socialdemokratisk historieskrvning missade du verkligen inte. Märkligt hur du i ovan svar utelämnade den minskade arbetslösheten som åstadkommits av regeringspolitik, vilket lett till lägre kostnader för kommunen vad gäller socialbidrag. Jo, jag vet att socialbidragskostnaden ökat för kommunen, men denna beror på att socialbidragen för invandrare ökat markant, och detta får du allt ta på dig skulden för själv då ditt parti skrivit kontrakt med Migrationsverket om att ta emot flyktingar. Jag bifogar gärna statistik ifall du mot all förmodan skulle hävda något annat. Varför nämner du inte att arbetsgivaravgifterna sänks vilket ger kommunen lägre kostnader?
En annan fråga som infinner sig är ifall detta är första gången i världshistorien som pengaflödena ändrats av en regering. Hur har ni agerat innan, även då skyllt den usla ekonomin på den då sittande socialdemokratiska regeringen? Dessutom så är det just de generösa bidragen från staten som har gjort att Johans parti har kunnat sitta vid makten och fullständigt struntat i ekonomin då det hela tiden kommit nya friska pengar "uppifrån". Nej du Johan, försök skyll ifrån dig, men du kommer inte långt med det.
Ja, jag vet inte riktigt hur man ska kommentera de senaste inläggen.
1. Skolmaten. Vi skjuter till extra resurser för att säkra att det är bra kvalité. Ja, det är barn och ungdomsnämndens ansvar att hantera skolmaten. Min poäng när det gäller upphandlingar av tex skolmaten är att om man lyckas väl i en upphandling och får lägre kostnader så redovisas det i en sammanställning. Då får man en lägre kostnad för samma produkt som man tidigare hade en högre kostnad för. För den som käkar skolmaten är det ingen skillnad. Om vi däremot slutade med att göra bra upphandlingar så skulle kostnaderna för inköp stiga även i redovisningen. Enligt en del är man då en "bättre kommun" för att man satsar mer på skolmaten. Det är samma mat som barnen får i båda fallen.
2. Bjarne. Jag tycker jag i flera inlägg, på ett tämligen ödmjukt sätt, försökt ge min bild av läget.
3. Magnus. Under den förra socialdemokratiska regeringen ökade statsbidragen till kommunerna med 20 miljarder. Det första beslutet som den nya borgerliga regeringen tog var att frysa statsbidragen. Efter det har man tagit ett antal beslut som gjort livet surare för kommunsektorn i sin helhet. Visst det finns också positiva inslag men helheten är ändå kraftigt negativ. Socialbidragen i Kalmar har inte alls ökat de senaste åren som du skriver, de har minskat vissa år och hållt sig inom budget andra år. Att de nu stiger i de flesta kommuner är inget du kan slingra dig förbi. Jag tror dessutom att det kommer bli mycket värre, du får vara hur blå som helst men här är regeringen ansvarig med förändringarna av A-kassan och socialförsäkringsystemet. Om du inte tror på vad jag säger när det gäller kommunernas ekonomi så kan du ju alltid tillfråga den moderata ordföranden i Sveriges kommuner och landsting Anders Knape. Han har vid ett flertal tillfällen varnat för de frysta statsbidragen och övervältring av kostnader från stat till kommun.
Jag flyr inte undan ansvar. Jag tar ansvar. Det hoppas jag fler kommer göra i tider som dessa.
JP
Johan Persson! Du skriver:"Nej. det är klart att du inte är så intresserad av att diskutera marknadskrafternas totala sammanbrott eller regeringens totala ovilja att satsa på skola, vård och omsorg".
1. Jag är mycket intresserad av att diskutera marknadskrafterna även om Din uppfattning att de fullständigt brutit samman kan ifrågasättas. Men mitt inlägg handlade om verket "Budget i balans" och dess funktion som adekvat styrmedel för kommunen. "Så det är alls inte klart för Dig vad jag vill debattera eller ej".
Min bestämda uppfattning är att den kommunala förvaltningsorganisationen är ineffektiv och släpphänt. Salve, Kalmarhem, Fanerdun och Muséikostnaderna är exempel på att så är fallet.
2. Du anser att Regeringen har en total ovilja att satsa på skola vård och omsorg. Jag bedömer att Du är ganska ensam om den uppfattningen. Det där med "total ovilja" är verkligen att ta i i onödan.
3. Ditt sätt att hantera Din blogg råder Du själv över men det är litet löjeväckande att Du tillämpar gammal inövad debatteknik från SSU-tiden när Du försöker undvika att svara på direkta frågor eller inte svarar alls.
4. Bedömer Du att kommunorganisationens effektivitet behöver förbättras? Kommer verket "Buget i balans" att vara tillfyllest som övergripande styrdokument? När beräknas verket få full effekt?
Johan Persson! Du skriver till mej:
"Nej. det är klart att du inte är så intresserad av att diskutera marknadskrafternas totala sammanbrott eller regeringens totala ovilja att satsa på skola, vård och omsorg".
Eftersom Du JP inte vill kommentera mina uppfattningar om verket "Budget i balans" tänker jag nämna något om marknadskrafternas totala sammanbrott samt den nuvarande Regeringens totala ovilja att satsa på skolan, vården och omsorgen. Detta är ju tydligen Din uppfattning om läget.
Jag vill börja med skolan vården och omsorgen. Att överhuvud påstå att nuvarande regering visar en total ovilja att satsa inom dessa områden kan endast betraktas som ett lågvattenmärke i Din argumentering. Genom Alliansens lyckade arbetsmarknadspolitik varigenom samhällets totala resurser har ökat kan trots den hotande lågkonjunkturen nödiga resurser avdelas till just vården och omsorgen. Beträffande skolan har Alliansen haft det modet att erkänna att den flumskola som man fick ta över måste reformeras till en kunskapsskola. Nuvarande skolminister har där gjort ett gott arbete. I en tid då tillverkningsindustrin allt mer måste söka sig till låglöneländer för att ej slås ut måste vi arbeta för en kunskapsskola för att skapa och utveckla det kvalificerade kunskapssamhälle som återstår att sträva mot om landet ej skall sjunka tillbaka i ekonomiska termer. I detta arbeta måste vi bevaka så att vi inte skapar ett omänskligare samhälle.
Marknadskrafterna har inte kollapsat det är ett stort antal finansiella institutioner som har brutit samman genom att marknaden inte längre litar på dem. Detta är funktionen av en tydlig och beprövad marknadskraft. Kan din institution, ditt företag, inte konkurrera måste den läggas ned eller sättas i konkurs. Vad som fallerat är att just politikerna, det skrå Du tillhör, fullkomligt har misslyckats med att få de finansiella institutionerna att följa de gällande spelreglerna. Detta kan i princip ha tre orsaker. Reglerna från politikerna har varit för otydliga eller varit olämpliga. Reglerna har inte efterföljts av institutionerna. Politikerna har inte brytt sig om att kontrollera att reglerna efterföljts.
Man kan tycka vad man vill om statlig kontroll men regler för världens finanssystem måste finnas och skapas av politiker.
Det kommunistiska systemet har fullständig kontroll men också en fullkomligt bromsande effekt på människors kreativitet inom näringslivet vilket Sovjetunionens sammanbrott samt Kommunistkinas tvingande övergång till en marknadsekonomi vittnar om.
Här har Du JP mina sammanfattande tankar om ämnen som Du bedömde jag inte ville diskutera.
Vänligen.
Tråkigt och avslöjande att JP inte ids bemöta mina inlägg fastän han själv efterlyst dem.
