Johan Persson

Tänkte ge mig på en liten sammanfattning av veckan på ett för denna blogg annorlunda sätt. Detta genom att kora lite veckohändelser.

Möjligen kan detta bli ett återkommande inslag.

Veckans chockvåg: Helt utan tvekan centerpartiets ras till 3 procent i den senaste opinionsmätningen. Naturligtvis pågår nu en ganska livlig diskussion inom det en gång så stora partiet. Innan valet lär vi dock inte få se och höra särskilt mycket av detta. Centern är ett parti som behandlar sina ledare tämligen osentimentalt när man inte tycker det bär, det fick både Thorbjörn Fälldin och Olof Johansson erfara. Att Maud Olofssons dagar är räknade vid en valförlust är nog en ganska säker prognos. Nu står man dock inför ett dubbelt dilemma. För att hanka sig kvar i riksdagen behöver både centern och kristdemokraterna profilera sig ganska hårt. Gör man det så rämnar dock alliansen som gjort enigheten till en profilfråga. Jag tror goda råd är ganska dyra för både kristdemokraterna och centern just nu.

Veckans minsta överraskning: Anna Thore lanseras som miljöpartiets kommunalrådskandidat. När jag drog igång arbetet för kustmiljön och formade Kalmarsundskommissionen dröjde det inte länge innan vi insåg behovet av en person som arbetade enbart med detta. Blickarna föll på Anna Thore och ganska snart kom vi överens med Mönsterås kommun om att dela henne mellan oss. Efter ett tag så inrättade vi en tjänst på heltid. Hon har gjort ett kanonjobb. När Anna kom till kommunen visste jag inte att hon var politiskt intresserad men det visade sig ganska snart. Under hösten har det blivit mer och mer tydligt att hon var Jonas Löhnns kronprinsessa.

Veckans påminnelse: Under onsdagen och torsdagen var jag i Esklistuna för att se och lära hur man arbetat med att utveckla kommunen. De har likheter med Kalmar när det gäller strukturomvandling. En av bilderna som visades har jag framför mig på skrivbordet i stadshuset, den visar på befolkningsutvecklingen före och efter Mälardalsbanan som invigdes i slutet av 90-talet. Sambandet mellan infrastruktur och tillväxt är kuslig. Före Mälardalsbanan så tappade man till och med invånare, efter så växer man mycket kraftigt.

Att kraftigt förstora en arbetsmarknadsregion är ganska avgörande för att få en långsiktigt positiv utveckling, för att göra det krävs stora satsningar på infrastruktur så att man kommer ned i restid. På vägen hem funderade jag på om det inte är dags att påbörja en rejäl lobby-insats för dubbelspår mellan universitetsorterna Växjö och Kalmar. Nu får vi två till fyra mötesstationer och det är en bra början. Kan man lyckas få staten att satsa 800 miljoner på sträckan Emmaboda-Karlskrona så borde väl inte ett duebbelspår vara omöjligt på sikt. Vi skulle med en rejält utbyggd pendeltågstrafik mellan Kalmar och Växjö få en fördubblad arbetsmarknadsregion på över 200 000 invånare.

Veckans snackis i den kungliga huvudstaden: Utan tvekan tar Edvard Unsgaard hem priset. Ni vet statsministerns pressekretetare som berömde den ryska städerskan för att hon på en halvtimme tog väck avföring från hans trappuppgång och sedan kallade detta för "arbetslinjen". Vi får väl se hur länge det begreppet får vara i karantän för chefen Reinfeldt. Risken är ju annars att folk inte direkt tänker på arbetslinjen när statsministern försöker försvara sin politik.

Veckans strid: Ulf Nilsson som är nestor för socialdemokraterna i Kalmar län och gruppledare för partiet i Regionförbundet brukar omge sig med mängder av uttryck som glädjer oss alla. Ett av de mer tydliga är: "Välj dina strider". Det kanske Kalmar kommun borde reflektera över när man fightas med ett korplag i Stockholm. 

Veckans avund: I måndags hade vi kommunstyrelse, mötet var över på en halvtimme. På väg ut så pratar jag med miljöpartiets politiska sekreterare Claes Horn som säger. "Tänk om det kunde vara så här i Borgholm". Han är ledamot i kommunstyrelsen där sedan många år. Jag har också suttit i Borgholms kommunstyrelse för många år sedan. Mina två starkaste minnesbilder av dessa år är två. Det ena är när Per Lublin slår en pärm i huvudet på kommunalrådet Engelholm och det andra är just de mycket långa mötena. 

Veckans glädje: Att det går så pass bra för Läckeby Water att man nu hyr in sig i Bombardiers gamla anläggning. 

Veckans föraning: Att transporten till Eskilstuna i sista stund bokades om från tåg till bil med tanke på att det till SJs alltid brukar förvånas över att det är kallt i Sverige i januari. På bilradion rapporterades det om att tågen stog still både i Östergötland och Sörmland. Gissa om vargagrinet bredde ut sig över ansiktet...